Och hon gör det igen.. som vanligt så går alltid Något åt helvete.

Hon har vart glad i flera dagar nu. Hon trodde hon hade hittat årets flirt.

En as go kille som ser Sjukt bra ut. Hon hade träffat Kurt som var nolla under insparken och lika gammal som hon själv. De började prata, de flirtade, bara det att jag gjorde det medvetet, han omedvetet (vilket vi inte visste då).

Alex seglade på moln, kanske, Kanske skulle hon ge honom en chans?

Han hade trots allt blivit godkänd av Alex och alla som känner henne vet hur svårt hon har för att godkänna folk bara så där. Det brukar oftast ta ett tag innan man blir det.

I vilket fall som helst så vet alla att Alex har inte brytt sig om de dära med känslor och eventuella förhållanden innan. Hon har bara lekt ut (som båda har vart med på).

Men nu kände hon för första gången sen Bajspojken att hon kanske är beredd på att öppna upp sitt hjärta igen för en annan person (Grattis det tog bara 2½ år, du är snabb Alex)

Men nu ikväll så kläcker han ut att han är intresserad av en av Mina nollor.

PANG sa det och Alex fick hjärtklappning, svårt att andas. De vanliga tecknen på panikångest som hon så vackert lider av.

Kurt börjar fråga Alex om tips för hur han ska göra med nollan (för han har ju inte märkt hur hon har flirtat brutalt med honom inte alls *IRONISK*)

Så hon svarar kort, vad annars ska jag göra? Jag hade ONT!

Sen så tänds lampan hos idioten och han kommer på va fan han har gjort och ska börja förklara sig... det går inte bra och Alex blir bara mer och mer ledsen.

Jag har sagt det innan och jag säger det igen, Jag är inte den som gråter lätt. Men det jävla dumhuvudet får mig att börja gråta. Inte för att jag var kär i honom eller så.

Utan för att jag var faktiskt beredd på att öppna upp mitt hjärta igen, att kanske satsa på något seriöst, att återigen ha någon vid mig som jag kan ösa min kärlek över. För alla som känner mig Vet hur otroligt mycket kärlek och värme jag har inom mig...

Och jag tänker bara, va fan är det för fel på mig?

Jag tycker personligen inte att jag är ful, okej jag kan tappa några kilo men vi ska börja jobba på det så fort vi börjar träna igen så att de försvinner. Men jag är inte tjock!

Jag är en fantastisk person (detta säger jag inte för att vara självgod utan för att det faktiskt är så(alla som känner mig vet hur dåligt självförtroende jag faktiskt har även om jag försöker lura i folk annat)) jag älskar livet (för det mesta), jag är snäll, trevlig, rolig, lagom galen och gör alla i min närhet glada och får dom att må bra. Min empati för människor som kanske inte har det så bra själva eller om det händer någon något känner inga gränser. Jag hjälper till och med min värsta fiende!!!!

Så va fan är det för fel på mig?

Ska jag behöva bli pinnsmal igen som jag var för 4 år sedan då folk svärmade runt omkring mig för att bli sedd. NEJ JAG SKA INTE BEHÖVA DET!

Man får ta mig som den jag är trots att jag har lite kärlekshandtag...

Jag blev bara så jävla ledsen... jag orkar inte med detta så nu får det fan vara

Åt helvet med det manliga könet jag ska bli nunna (som om jag skulle kunna klara det, haha)

I vilket fall så ringde Kurt och han fick förklarat vad han egentligen menade och hur han funkade. och eftersom alex är en jävla psykolog så fattade hon precis hur han funkade, vad han menade, vad som gick snett för honom eller vad man ska kalla det. Så vad gör hon?! Hon förlåter honom Utan att bli arg. jösses jag är drömtjejen, folk får mig att gråta och jag blir inte ens arg liksom...

Nä fy fan!

Kurt jag tycker jättemycket om dig, jag vill gärna vara din vän som jag sa innan, men just nu vill jag bara slå dig!!

KUKHORA!

Så nu ska jag återgå till mitt pluggande, nu har jag fått avreagera mig

ha det gott